Jag avslutade det gamla, och inledde det nya

året med min panikångest.
På jobbet i tisdags fick jag tillslut inte luft, det kändes som att jag höll på att kvävas och allt omkring mig snurrade.
Jag gick hem, tog en sobril och somnade i soffan med ångesten i ett hårt grepp om mitt inre. Stackars Stefan, han är riktigt genomförkyld och jättehängig, men han drar ett jättelass just nu. Älskar honom så det gör ont! Utan honom.....oj, det klarar jag knappt av att tänka på. Han är en klippa.

Nyårsaftonen blev lugn och skön. Lite god mat och en sipp champagne vid 12-slaget.

Jag vet inte hur jag ska göra för att må bättre. Känner mig riktigt jävla vilsen faktiskt. Det här är ju inte människovärdigt!
Jag skulle vilja vakna pigg och utvilad en morgon. Jag skulle vilja vara pigg en hel dag, ha ork och energi. Jag minns inte ens hur det känns längre....Medicinerna gör mig sjukt trött och energifattig. Hjärnan fungerar inte heller av tröttheten, kroppen känns tung och seg.

2009 måste bli året då allt vänder!! Det bara måste vara så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0