Jag fick en ingivelse...ville gå ut...

men då slog panikångesten klorna i mig. Nu sitter jag här och tittar ut, tänker att det skulle vara skönt att få lite frisk luft på kinderna, men jag kan inte. Jag har jätteont i bröstet och svårt att andas. Yr som sjutton. Matt i benen. Begriper inte det här! Varför händer det här mig?? Jag måste gjort något jättehemskt för att förtjäna detta.....



Jag känner mig ärligt talat väldigt ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0