inasliv

Solen väckte min fotolust och min kreativitet på allvar idag. Så....istället för
att gå ut i friska luften och låta solen värma mina kinder stannade jag inne
och fotade mina tulpaner *s* Typiskt mig, så typiskt faktiskt.







Jag får helt enkelt hoppas på ännu en solig dag i morgon...

Jag har mått ganska fint en period och trodde i min enfald att
jag lagt den jobbiga ångesten och paniken bakom mig. Visst
har jag känt av den, men jag har kunnat hantera det.

Idag vaknade jag med en riktigt jobbig ångest igen. Hjärtat
rusar, jag blev yr, hyperventilerar, har tunnelseende och tankarna
på framtiden, på mitt liv, är nattsvarta.

Varför?! Vad är det som gör att det blir så här, jag förstår inte.
Jag blir så lessen och frustrerad. Har ju som sagt mått
förhållandevis bra ett tag och så kommer det här som ett jävla
slag i magen.

Mer bilder finns på min hemsida. Välkomna att titta in!!

Åkte med Stefan upp till Stockholm igår eftersom min Towetuss skulle hämtas vid tåget.
Medan Stefan jobbade tog jag och kameran en härlig promenad i februarisolen. Det blev
inte så många bilder som jag hoppats på, men några blev det ju.

Dessa tyska killar hänger och slänger en bit ovanför mark, allt för att vi ska få
så roligt som möjligt på Gröna Lund i sommar. Nya berg- och dalbanan börjar
så smått komma på plats. Vill du se fler arbetare kikar du här...

än så är det vinter.....

ville solen inte riktigt titta fram för oss.....



men jag och gos var ändå ute och åkte lite pulka....Sedan gick vi in och drack varm choklad
och åt muffins.

Dom gör mig så glad!

 

*fniss*

var jättehärlig. Solen värmde mitt ansikte och fåglarna kvittrade glatt.
Precis vad jag behövde. Några bilder blev det också, det var skönt att
känna den där lusten att ta bilder komma tillbaka. Att leta vackra motiv.

och slutade med solsken :o)

till att ge mig ut tillsammans med kameran i solskenet.
Vaknade med ångest i morse men försöker jaga iväg den med lite go musik och
tankar på vad en kamera kan göra i dagens vackra väder :o) Inspirationen börjar
så sakta vakna till liv igen efter att ha legat i ångestdvala. Lusten börjar komma
tillbaka och det känns fint.

Vi får se om jag kommer iväg, men under tiden tänkte jag visa ett par bilder
jag tog i går kväll :o)

Solen. Solen hinner runt andra huset och kastar sina livgivande strålar in i vårt sovrum igen!
Idag var första dagen och jag började nästan gråta av glädje och lättnad. Jag ser slutet på mörkret.
För mig betyder det enormt mycket. Det finns hopp om ljus och värme även i år. Jag mår gott i
själen.....



Solen värmer min rosknopp. Visserligen är det alldeles för sent för rosen, men det gav mig en
vacker bild.

I hörlurarna snurrar "Gabriellas sång" med Helen Sjöholm. Just nu ger den mig styrka. En
otroligt vacker sång, mäktig så jag ryser av den. Direkt efter den sjunger Westlife om "The rose"
för mig. Också den med en text som prickar in precis det jag känner just idag.

I natt drömde jag om Gabriella, min "syster" igen. Fortfarande efter 8 år kan jag inte riktigt förstå.
Vad hände? Varför tappade vi bort varann? Jag saknar dig så otroligt mycket!