Det måste bli värre innan det blir bättre...

Ja, tyvärr är det så.
Med ökad dos medicin för att må bättre, kommer jag att må sämre innan den verkar som den ska.
Idag har jag legat i stort sett hela dagen. På sängen. I en tyst och lugn lägenhet.
Samtidigt som jag har njutit av att vara ensam och av tystnaden, har jag haft en sån grym ångest
att jag knappt kunnat andas. Den griper liksom tag i mellangärdet och det känns så jävla otäckt.
Jag försökte lyssna på musik, det brukar få mig att känna mig lite lättare till mods. Men idag fanns det
inget som dög.

Köpte en orkidé i helgen och låg och funderade på att plocka fram kameran och vara lite kreativ. Men
bara tanken gjorde mig helt slut och det blev inget av med det. Nu har jag suttit framför datorn i 10 minuter
och vill bara gå och lägga mig igen....Har inte klarat av att ens fundera ut något att servera till middag idag, än
mindre fixar jag att gå och handla idag, så middagen får min klippa fixa. Fastän han var uppe vid fem i morse och
har jobbat hela dagen. Känner mig så jävla usel och värdelös.

Jag önskar inte ens mina värsta fiender detta liv. Fy fan säger jag....

Kommentarer
Postat av: jeanette

Kram på dig vännen.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0