Det är nu som livet är mitt....

Jag vill känna att jag lever, all den tid jag har
ska jag leva som jag vill.
jag vill känna att jag lever, veta att jag räcker till......

Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det
sova, kanske hade jag inget val, bara viljan att finnas kvar.......

Jag vill leva lycklig för att jag är jag, kunna vara stark och fri,
se hur natten går mot dag,
jag e här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där någonstans......

Jag vill känna att jag levt mitt liv!



Visst är jag nere, visst har jag en enorm uppförsbacke framför mig. Jag kämpar och jag
ramlar tillbaka. Men hoppet har jag kvar - en dag hittar jag tillbaka till den jag var innan
som sov tryggt inom mig vaknade.

Jag älskar mitt liv, jag älskar den jag är, den jag trots allt blev. Jag är stolt över det lilla jag
har skapat, jag är full av kärlek till dom som står mig nära.

Jag ser ljuset i slutet av tunneln, jag har väckt hoppet, jag kan känna en glädje som nästan
fyller mig till bredden - men i nästa sekund faller mörkret och jag kämpar för att få luft och
ork att leva vidare.

Jag har slutat klaga, slutat vara frustrerad över det som händer med mig. Jag har kapitulerat.
Jag vet inom mig att en dag har jag skakat av mig mitt förflutna och kan gå vidare som en
starkare kvinna.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0