Berg- och dalbana
Från att ha vaknat och mått relativt bra,
efter en natt av ihärdiga mardrömmar, mår
jag nu riktigt dåligt. Från att vara i stort sett
ångestfri - har jag ångest så jag vill kräkas.
Bokstavligt talat. Jag vet inte vad jag ska
ta mig till faktiskt. Jag är tillbaka på noll. Igen.
Skiter i allt. Skiter i uppförsbacken med höga
hinder som kallas för livet. Jag orkar inte stångas
längre. Jag är fullkommligt medveten om att
det finns dom som har det tusen gånger värre
i sitt liv än vad jag har. Men det hjälper inte mig
på något sätt.
Nä, jag har på känn att jag får lägga in mig igen.
För så här kan jag inte må och samtidigt fungera
i vardagen.
Kommentarer
Trackback
