inasliv

har en stark ond aning. Jag hoppas det inte gäller
våra framtidsdrömmar, hoppas inget stjälper allt
nu när vi alla har ställt in oss på en nystart.

Men visst vore det väl typiskt?! Den där förbannelsen
som lästes över mig när jag föddes sitter i, fortfarande,
efter 40 år.....

Vi behöver det här. Vi vill det här. Till 100%.

Jag vet att om vår nystart inte blir av så kommer
luften att gå ur oss totalt. Vi hoppas allihopa så starkt
att när vi får veta att det inte kommer att hända så
kommer det att påverka oss alla så starkt.

Snälla alla ni som till äventyrs läser min blogg -
håll tummarna för oss.....