Nätterna börjar bli mörka igen...

Sitter här ensam i mörkret, kommer inte till ro att
sova. Ser ut genom fönstret att mörkret börjar komma
tillbaka igen. Inte så kul för en sån som jag, som
desperat behöver ljuset för att överhuvudtaget orka
något alls....

Men samtidigt är det ju lite mysigt ändå. Att tända små
värmeljus och bona in sig lite....

Sitter här och tänker tillbaka i tiden lite, ja, fjorton år
för att vara exakt.

För fjorton år sedan hade jag bebis nummer två i magen.
Det var en förskräcklig graviditet! Min dåvarande sambo
berättade för mig ofta att han tyckte att gravida kvinnor
var oattraktiva. Så där vaggade jag runt och kände mig
så ful och äcklig. Inte nog med det så fick jag en förskräcklig
klåda på hela magen, jag kliade mig så jag blödde och fick
sår, speciellt på nätterna då jag kliade mig i sömnen.
Dessutom så hade min lilla bebis i magen hicka nästan jämt.
Och kittlade mig med sina små händer...det var riktigt läbbigt
faktiskt!! Som grädde på moset - restless legs så jag inte
kunde sova!

Till det en livlig treårig tjej och ett förhållande som redan då
knakade ordentligt i fogarna....

Nä, det var ingen rolig graviditet!

Prick kl 06,02 på morgonen den 11/7 -96 knakade det till i
kroppen och jag fick min första värk. Jag låg kvar i sängen
en stund och tog det lite lugnt, ville inte väcka familjen om
det inte var något, gick efter en stund in och tog en dusch.
Värkarna fortsatte att komma, tätare och tätare och efter en
halvtimme väckte jag min sambo som fick väcka blivande
storasyster och ge sig iväg med henne till dagis. Under tiden
stod jag framåtlutad mot skötbordet och vaggade mig genom
värkarna. Sambo kom hem, kompis som skulle vara med på
förlossningen ringdes och hämtade upp oss. Klockan 09 var vi
på plats på förlossningen och då fick jag veta att jag redan var
öppen mina 10 cm så någon smärtlindring skulle jag inte få.

AAAAJJJJJJ!

Det var bara att sätta igång att krysta, vattnet gick och det
skyndade på det hela. Trots det kom krystvärkarna mer och mer
sällan och när dom kom kämpade jag emot. Det gjorde ju så
jäkla ont!!

Kl 10,36 såg vår andra dotter, Towetussen, dagens ljus efter
att barnmorskor hängt på min mage för att trycka ut henne. Den
lilla tösen fastnade inte med huvudet och axlar utan med magen.
Barnmorskan bände och slet i bebisen för att få ut henne, på film
ser det helt groteskt ut!
 
Towe lades på min mage och en grön opfilt kastades över henne.
Jag tittade på den lilla som jag tyckte var så stilla och hon blev
inte sådär rosa som storasyster blev.....

Barnmorskorna stökade omkring i rummet och jag försökte få
deras uppmärksamhet. Barnet andades ju inte! Hon blev inte rosa!
Jag fick höja rösten ordentligt för att någon skulle lägga märke
till mig och filten lyftes av bebisen. Det konstaterades snabbt att
hon inte andades och efter några nyp i kinden och daskar i rumpan
klipptes navelsträngen av och barnmorskan sprang iväg med min
lilla bebis. Ut genom dörren och där låg jag. Vad hände?

10 minuter senare kom dom tillbaka med Towe, rosa och fin. Levande.
Söt som socker. Med sitt svarta hår och mörkt blå ögon var hon det
sötaste jag sett! Precis som sin syster.

Jag minns det som om det vore igår. Men det är 14 år sedan och på
dessa år har det hänt en massa. Jag har inte varit någon mönstermamma.
Jag har många gånger haft fullt upp med att klara livet, och mina töser
har nog inte alltid haft det så lätt.

Men en sak är säker - att mina tjejer är det bästa som hänt mig! Jag
fylls av stolthet och en enorm kärlek när jag ser dom. Och jag skäms
och fylls av ångest varje gång jag ser tillbaka på mycket av det dom
fått gå igenom. Trots allt är dom två fina tjejer och jag hoppas och tror
att dom kommer att växa upp till två underbara kvinnor som har massor
att ge i livet.

Grattis på DIN dag min älskade lilla unge! Tack för att jag får vara din
mamma, tack för att du är så underbart härlig och snäll! Du fyller mig med
stolthet och kärlek och jag är så glad att DU finns i mitt liv!

Jag älskar dig!
/mamma

Kommentarer
Postat av: jennie

Bara så du vet så har jag inte glömt dig. Är inne här och följer med i smyg :)



Kram på dig

2010-07-18 @ 20:03:10
URL: http://medandra.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0